.

Har inte haft något att skriva om på länge..
Men jag vet att det bara blir värre och värre för varje minut.

Jag och mamma pratade lite innan, och när gammelmormor gick bort så satt mamma jämte henne, jag skulle aldrig klarat av de!
Men de skulle kännas så bra! Att få sitta brevid medans du somnar in lixom.
Och jag ska försöka åka och häsla på dig oftade medans jag kan. Jag kommer ängra mig, när du inte finns kvär längre..
Och mamma sa en annan sak innan oxå. "du var hans allt när du var liten Amanda. Och det tror jag att du fortranade är, och du kommer alltid att vara".  Och klart som fan att jag börjar lipa då.. De hade nog vem som helst gjort..
Aja.. Jag kan inte göra nångonting åt allt. Jag är ledsen.

ily farfar

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0